Spice Up Your Life

Ända sedan jag blev vegetarian har jag blivit betydligt mer intresserad av grönsaker och växtbaserade smaksättare. Så när vi var på IKEA var jag tvungen att prova deras små odlingsset "FRÖER", både den lite dyrare (79 kr) med tillhörande metallkrukor och den billigare (39 kr) med tillhörande pappersmuggar.

Jag besitter tyvärr inte gröna fingrar och det påvisar sig även när jag planterar örter. Vi får helt enkelt se om det blir något av dessa, men det ser lite mörkt ut.


Odlingsseten kommer komplett med allt, även små jordkakor.
Mitt enda tips jag kan ge är att inte tillsätta för mycket vatten när ni blandar ut jorden och planterar dessa, då uppstår det tyvärr mögel.

Nog är dom allt söta att ha stående i köket. 

Torrt, Kallt Och Gratis

Nu är jag hemkommen ifrån "Makalöst Gott"-mässan, som jag tror var en riktig hit.

Jag drack tre glas iskall champagne till frukost. Det kan låta hemskt, men det var det inte. Sedan spatserade jag runt och provsmaka allt från lila morötter till ostkaka. En helt otrolig upplevelse.

Jag hann inte fota min roliga outfit (som fick en hel del kommentarer), men jag såg ut som att jag hade ett cupcake-bås någonstans i anslutning så då kanske ni kan förstå åt vilket håll den pekade.

Väl hemma blev det några goda frukostmackor (som komplement till all champagne). Av vårt älskade "Östgöta kök" fick vi tre påsar nygjord färsk pasta. Vi älskar det företaget och deras underbara mat.

It's All About The Food

Nu blir det att slänga på sig en matinspirerad outfit och bege sig till "Makalöst Gott" en ny matmässa här i Norrköping.

Ett mycket bra sätt att starta denna lördag på.

Flapjacks

Nu ska jag berätta om världens mest briljanta mellanmål, lunch, snacks och allt däremellan. Flapjacks har blivit min nya "go-to"-måltid och ni kommer strax att förstå varför.

Min passion för flapjacks började i matbutikerna. Det är ett bra mellanmål och vissa butiker säljer bra varianter. Men många gånger finns det alltid en eller flera ingredienser som inte behöver vara där, typ tillsatt vitt raffinerat socker eller något E-nummer.
Dessutom får man nästan använda förstoringsglas för att hitta dom dyrare ingredienserna (nötter, bär osv) i dessa butiksköpta flapjacks.

Så jag började baka mina egna. Då kan jag fylla dem med allt jag vill och dessutom får jag tio bars med bra ingredienser och för halva priset än i butik.

Jag äter mina bars som både lunch och mellanmål, ibland också frukost. Barsen är lätt att äta, smidiga att ta med till jobbet, håller bra, ger massor av energi och protein och är dessutom vegetariska.

Du kan designa dina egna flapjacks efter tycke och smak, men jag brukar variera mellan nedanstående ingredienser. Allt är lite beroende på vad jag är sugen på just den veckan. En sats brukar ge lunch för en hel arbetsvecka.

• Havregryn - fiber eller vanlig
• Mosade bananer
• Chiafrön (ger sådan energi så det är löjligt)
• Solrosfrön
• Pumpafrön
• Torkade frukter (ex. aprikoser)
• Torkade bär (ex. goji)
• Nötter - alla sorter. Jag brukar använda cashew, mandel, pecan eller hasselnöt.
• Kokosolja
• Riven kokos
• Mandelmjöl, kokosmjöl
• Choklad - gärna mörka chokladknappar
• Hasselnötssmör (ren, utan tillsatser)
• Jordnötssmör (ren, utan tillsatser)
• Riktigt vaniljpulver
• Honung
• Kokossocker 

Bara din fantasi sätter i stort sätt gränsen för vad du vill ha i dina egna flapjacks.

Så här tillagar jag dem.

Blanda ihop alla torra ingredienser i en skål.

Mosa ner dom "blöta" ingredienserna exempelvis bananer, olika nötsmör (hasselnöt, mandel, jordnöt), kokosolja, choklad och honung.

Mosa ihop allt till en grov smet. Den ska hålla ihop om du gör en boll av den, då är den enklast att hantera.

Lägg ut i form.

Platta till.

In i ugnen på cirka 200 grader i 10-15 minuter. Detta enbart för att flapjacksen ska smälta ihop och kunna skäras till bars. 

Efter gräddningen får flapjacksen med fördel stå och kallna ett tag och sedan läggas in i kylen. Ibland har jag bråttom och tar med en varm bit till jobbet. Det fungerar men blir lite mer rörigt att äta.

Efter nedkylningen är det bara att skära så stora bitar du vill ha och slå in dem i folie. Nu har du en perfekt lunch eller ett perfekt mellanmål.

När jag har lite mera tid. Vilket typ händer en gång per halvår, gör jag mina flapjacks lite mer avancerat.

Då ser det ut så här:

Torra ingredienser i bunke, blöta i mixern.

Jag har alltid min kokosolja i kylen, då ser den ut så här.

Blanda allt.

Smet klar.

Ner med smeten i en form täckt med folie. Folie gör de färdiga flapjacksen mycket enklare att hantera.

Platta ut till en 2-3 cm tjock stor kaka.

Grädda.

Klar.

Bästa barsen som finns! Börja experimentera fram din egna flapjacks och återkom gärna till mig om ni har några egna bra tips och idéer på flapjacks eller ingredienser.

Puss och kram. 

Take A Sallad (Or Don't)

Mitt arbete är ett väldigt fysiskt arbete. Jag rör mig i stort sett konstant i åtta timmar och dessutom gör jag en hel del lyft.
Jag insåg väldigt snabbt att en traditionell lunch inte fungerar för mig. För matkoma är inte välkommet när man arbetar med kroppen.

I början köpte jag sallader, men färdigköpta sallader är allt annat än fräscha. Visst finns det säkert bra varianter, men många av dem är rent och skärt skit. För någon månad sedan var jag så arg på kocklandslagets sallad, som finns att köpa på Statoil, men dom är absolut inte ensamma om att sälja dessa skitiga sallader.
Min kollega köpte en sallad i tisdags. Salladen i sig innehöll åtta stycken E-ämnen och dressingen innehöll fem stycken. Det känns inte som något jag vill äta.

Dessutom har det poppat upp salladsbarer i var och varannan butik idag. I början var jag precis som dom flesta. Mixade ihop en sallad och tyckte att det var en ypperligt god ide, men ju mer jag börjar kika på dessa små salladsbarer, desto mindre vill jag äta ifrån dem.

Dom står där helt öppna och allt möjligt skit kan åka ner i dem. Dessutom började jag ana oråd. Hur kan maten stå så där, dom måste vara fullproppade med bevarande E-ämnen?

Störst i Sverige på salladsbarer är Salladsbaren Sverige AB. Bara här i Norrköping levererar dom till tolv butiker.

Smidigt och nyttigt, så förklarar många kunder varför de väljer att plocka ihop en sallad vid buffén. Källa

 I samma artikel kan man också läsa att livsmedelsverket ännu inte gjort en större inspektion av salladsbarer, men att detta är planerat till hösten.

Visst håller butikerna barerna fräscha och fina, men det är oftast det du inte kan se, som är värst för dig. Mikroskopiska organismer (virus och bakterier) och dom av mig föraktade E-numren.

Jag håller mig personligt långt borta ifrån dessa "nyttiga" salladsbarer. 

Har jag ont om tid, och nu pratar vi om fem minuter eller mindre, så slänger jag snabbt ihop en sallad av babyspenat, ruccola, fetaost, tomat, pumpafrön/solrosfrön och oregano. På detta sprejar jag lite olivolja och balsamvinäger.

Det blir alltid riktigt gott och är faktiskt riktigt mättande.

Det är bara att se till att ha dessa ingredienser hemma för just dessa tillfällen. Det finns små påsar att köpa med färdigsköljd spenat och sallad. Det sparar tid.
Dessutom finns dessa små påsar i ekologiska varianter också, så inte ens det behöver man rucka på.

Vår lilla olja/vinäger "sprejare" är väldigt välanvänd här hemma. T köpte den för sex månader sedan och vi har nog använt den vid nästan varje måltid. Denna kommer från OBH Nordica och jag tror den kostade 199 kronor eller liknande.

Olja på ena sidan.

Vinäger på andra sidan.

Eller så kan man köra 50/50 olja och vinäger. Man väljer själv.

Börja Bry Dig!

För mig började det för ganska länge sedan, men har eskalerat en hel del sedan jag fick reda på att jag skulle bli moster.

Innan kunde jag känna att när jag lämnar detta jordeliv, lämnar jag inget bakom mig, så varför bryr jag mig? Det är inte direkt så att jag älskar mänskligheten så mycket. Helt ärligt mådde jag dåligt varje dag när jag insåg vad människan är kapabel till.

Nu är sådant inte fallet längre. En lite kille föddes, som hade hela sitt liv framför sig, och jag vill att han ska kunna njuta och växa så gott det bara går, utan farlig luft, utrotade djur och giftig mat. Jag har också lärt mig att se det goda i människan. Visst finns det många rötägg, men också helt fantastiska och vackra människor.

 Mina riktlinjer om att värna om natur och djur och att försöka leva mer rent och naturligt blir mer och mer påtagliga.

Jag tyckte mig vara sen. Sen att öppna mina ögon. Men ju mer tiden går, desto mer inser jag att jag faktiskt är ganska påläst och tidig gentemot andra.

Framförallt runt omkring maten. Men när man är inne på området mat, kommer man alltid snubbla in på ekonomi, stora (och mindre) globala företag, exploatering, mänskliga rättigheter, miljön och djur och sist men inte minst vad används för att få fram din mat, bevara din mat och få den att smaka såsom den gör.

Att börja äta rätt och korrekt handlar inte bara om att leva sunt eller gå ner i vikt. Indirekt kommer du att bli en bättre vän emot vår planet och våra medmänniskor. 

Jag och T väljer så ofta vi kan ekologiskt. Vi väljer också "Fair Trade"-märkta varor. Visst kostar det mer, inget snack om saken, men det är värt det.

När man väljer ekologiskt väljer man att maten man ska äta är helt fri från besprutning av alla sorter. Den ska alltså ha vuxit ur sin jord, växt på ett träd eller odlats på annat sätt helt utan någon kemisk påverkan. Inget svampförebyggande medel, insektsgift och så vidare.

Men du kan även välja ekologiskt kött, ekologisk mjölk och ekologiska ägg. Kossorna ska ha gått fritt och betat i hagen utan konstigt foder. Kort och gott ska kossorna, grisarna och hönorna ha vuxit upp och levt på ett ekologiskt jordbruk. Det ska alltså handla om att gå tillbaka ett ex antal decennier när det kommer till hur djuren blir behandlade och hur deras foder ser ut. Back to basic. 

Det är dyrare. Givetvis. Använder man inga kemiska ämnen när man odlar är risken större för att skörden tar stryk på något sätt. Dessutom håller inte dessa grödor lika bra som kemiskt påverkade, blir inte lika stora och inte lika rikliga. Därav ökar priset. Logiskt.

Inte förrän på senare år har man (aka livsmedelsverket bland annat) faktiskt börjat kika på ekologisk versus icke-ekologiska matvaror. Hur ser näringsvärdet egentligen ut och hur skiljer sig ekologiska varor från motsatsen.

Frukt och grönt som odlas med besprutning och svampmedel, alltså icke-ekologiskt odlade, ger frukt och grönsaker som innehåller gifterna och svampmedlen. Vad som händer då är alltså att du får i dig all den skit som de stackars växterna fått i sig genom marken när de suger upp vattnet.

Att tro att bekämpningsmedlen bara skulle påverka insekterna och svamparna, men inte själva frukten eller grönsaken, är helt befängt i mitt tycke. Sedan ska vi inte heller glömma bort dom stackars arbetarna som tvingas arbeta runt dessa farliga gifterna dagligdags. Betalar vi för ekologiskt, kommer fler ekologiska jordbruk uppstå. Ekologiska jordbruk har även en tendens att gå hand i hand med "Fair Trade". Två av mina absoluta favorittitlar. 

Så när du äter din banan för att du anser det vara nyttigt. Bör du fundera både en och två gånger på var bananen kommer ifrån och om det inte är värt den extra 5-kronan att veta att inga gifter sprutats på den.

Tänk också på att insekter och svampar har en tendens att evalvera snabbt. Alltså bli resistenta emot medlen som används för besprutning. Detta medför att medlen som måste användas blir starkare och mer kraftfulla. Ett annat resultat blir också att flera olika besprutningsmedel och nya medel används. Hur vet jag vad som använts och hur farliga det är? Det är inte direkt så det står en innehållsförteckning på apelsinen.

Du kan skölja av din frukt, men tänk på att gifterna även sitter i fruktköttet!

Indirekt blir det mer och mer riskabelt för människan att inte välja ekologiskt. Så varför gör inte fler det?

Läs på, lär dig och var en jävla petig jävel när det kommer till mat. Det gör du faktiskt helt rätt i.


Men efter allt mitt drabbel bör ni också kolla in George Carlin - Saving the Planet.

E-Fritt, Oraffinerat och Oprocessat

Efter månader av träning började motivationen tryta en smula. Jag tog ett uppehåll på två veckor från springandet för att fundera ut nästa steg.

Jag hade kämpat hårt sedan februari och kände lite som att jag sprang in i vägg. Det jobbigaste var att kämpa emot sina hjärnspöken varje dag och att ignorera smärta, trötthet och omotivation (som inte är ett ord men ja ja).
Att varje dag efter jobbet knyta på sig skorna, inte känna efter och bara springa. Jag älskade det, samtidigt som jag tyckte det var skitjobbigt. Många springpass hade ren ilska som motivation.

Den stora fördelen av mina träning är utan tvekan piggheten (nej, det är inte heller ett ord) och lustigt nog den totala tröttheten. Man är pigg som en mört på jobbet, klarar av att hålla humöret uppe och har energi så det räcker. När dock kvällen kommer, efter träningspasset, är hela kroppen så slut att man bokstavligen somnar stående.
Men det är en annorlunda typ av sömn. En helande och djup sömn. För mina ben kan värka, någon led ila och knäet dunka. När dock alarmet går på morgonen är allt som bortblåst. Det känns absolut som att jag läker bättre och min kropp hanterar krämpor på ett helt annat sätt.

När ett hål är fyllt vill man liksom fylla nästa. Ta nästa steg. Nu kan jag springa en mil utan direkta problem, men min kropp känns inte som mitt tempel. För min kosthållning är inte i direkt världsklass och rent trivialt är jag väll inte så där 100% nöjd med hur den ser ut från alla vinklar och vrår. Till saken hör att jobbar man så hårt, så vill man inte göra det förgäves när det kommer till ytligheter heller.

Visst stärker det mitt självförtroende att veta att jag faktiskt behärskar något jag aldrig trodde jag skulle behärska. Men jag är fortfarande bara människa och vill även se de fysiska resultaten för att uttrycka mig plumpt.

Genetik begränsat givetvis resultaten och det köper jag. Men ändå är jag lite nyfiken på hur långt jag kan komma. Hur nöjd kan jag bli?

Nu har jag klarat detta och faktiskt lyckats göra löpningen till en rutin i mitt liv.

Ösregn och rusk eller...

...hettande solsken. Låt inte vädret påverka om du springer eller ej. Det är bara att springa. Tänk inte.

Vad vill jag göra nu och hur ska jag göra det?

Jag vill vara sund, pigg och i den mån det går försöka bygga upp en stabil kropp som klarar det mesta (inklusive zombie-invasion :).

Dom flesta av oss är väldigt måna om vårt yttre. Vi klipper, färgar, skrubbar, målar, filar och smörjer. Här är jag nog mer extremt än de flesta. Så jag vågar nästan sätta ett checkmark på den.

Smink och smörj. Inget fel med det, men jag vill mer!

Nästa steg är alltså insidan.

Jag skrotar allt vad dieter, metoder och specialkost heter och går direkt till mitt starka kort. Sunt förnuft.

När jag började springa mycket läste jag en hel del om löpning. Detta innefattar givetvis kost också.

Många löpare går sakta över till en nästan vegetarisk kost, eftersom det visat sig både sänka kolesterolen, ge lättare löpsteg, bättre flås och ökad uthållighet (fråga mig inte hur). Helt enkelt var det så att löparnas resultat blev bättre, ju mindre animaliskt dom fick i sig. Dessutom mådde många bättre av det som en bonus.

I en värld som fokuseras runt LCHF och skippade kolhydrater, kändes detta nästan befängt.

Jag tänker inte bli vegetarian, men jag kan absolut tänka mig att äta mindre kött. Ju mer jag läser om just animaliska proteiner, desto mer säker är jag på att jag vill skära ner på dem. En stor fördel för mig är ju också att jag älskar vegetabiliska proteiner. Nötter, bönor och frön bland annat.

När jag dessutom läste om cancerceller och hur dom fungerar och överlever i kroppen är det inte så svårt att säga nej till rött kött oftare (jag åt ekologisk ryggbiff idag så någon totalstrejk är det inte snack om).

Fivve väljer INTE mina matrutiner.

Steg ett: skära ner på köttet.

Sen kommer vi till oraffinerat. Inget raffinerat socker. Idag finns det så många alternativ till socker som är totalt fullgoda och dugliga, så varför ens äta vitt socker. 

Jag tycker fortfarande om min egna regel. Ska du ha sött får du fixa det själv. Här köps inget godis. 

Baka dina egna godsaker, så kan du både välja ingredienserna och skippa gifterna.

Kokossocker, min personliga favorit, är sjuhelvetes gott och fungerar alldeles utmärkt att baka med. 

Det är en ganska enkel regel. Sötningen ska komma direkt från naturen och inte ha blivit processade på något sätt. 

Kokossocker...

 

 

 

 

...fungerar alldeles utmärkt att baka med. Kakan/smeten blir dock lite brunare än vanligt. Här håller jag på att slänga ihop en banankaka med mörk choklad och kanel.

Steg två: skippa raffinerat vitt socker.

Sen kommer vi till kolhydraterna, dom stackars föraktade. Det är skillnad på kolhydrater och kolhydrater. Att säga att man ska sluta med kolhydrater, och fortfarande leva normalt, låter inte klokt i mina öron.

Processade kolhydrater är dock inte att föredra. Jag brukar försöka tänka att mina kolhydrater ska vara rena (helt inkorrekt, men för mig fungerar det).
Dom ska helt enkelt inte att genomgått någon förändring eller tillagning innan dom hamnar som råvaror hos mig. 

Dock har ju krossade linfrön blivit krossade, funkar det? 

Det jag menar med rena är att dom inte ska ha blivit modifierade. Jag kan inte förklara det bättre än att säga rena råvaror. Makaroner är inte rena råvaror, men potatis i sin naturliga form är det. Alltså skippar vi mackisar, men äter potatis. 

Sen kan vi tillaga potatisen hur vi nu anser bäst, men den ska inte komma i onaturlig form. Vi ska i sådant fall fixa den onaturliga formen.

Steg tre: säg nej till processade kolhydrater, men ja till "rena" kolhydratskällor.

Den bästa och också mest kostsamma förändringen är att äta i den mån det går ekologiskt och "FAIRTRADE"-märkt. Här ingår givetvis också "KRAV"-märkta varor.

Kaffe och bananer har vi helt och fullt slutat köpa utan dessa märkningar hos oss. Samma sak gäller ägg. Ägg ska vara ekologiska, inte bara för att det är bra, dom är så mycket godare också.

Ekologiskt kaffe är dessutom, som med äggen, godare än dess motsats. 

När man ändå ska äta bra för att må bra, bör man också försöka göra livet lite bättre för djur, natur och människor som arbetar med/lever runt dessa växter. Det är väldigt starka gifter som används för att hålla kaffebönor och bananer i dess fina skick, men till ett väldigt högt och ofint pris. Allt för att vi ska få våra fina gyllengula bananer till frukost, till ett lågt pengapris.

Betalar man lite extra för ekologiskt och FAIRTRADE, äter man både lite bättre och hjälper till med att få vår planet till en lite trevligare plats att leva på. 

Vissa ekologiska varor är lite känsligare. Såsom bananer. Men det känns så mycket bättre att äta en banan som man vet inte har vuxit ur en jord fullproppad med kemikalier och där arbetarna inte riskerar sin hälsa för att försörja sig själv och sin familj bara för att vi västerlänningar ska få fina, billiga och perfekt gula bananer. 

Steg fyra: välj ekologiskt och FAIRTRADE i den mån du kan.

Det sista är också det allra enklaste. Skippa alla E:n. Oavsett om dom är bra, dåliga eller mittemellan. Bara skippa dem rakt av.

Står det ett E (vanligtvis följt av tre siffror) så köper du inte den produkten. Jag vet inte vad E223 är och vet jag inte vad det är, vill jag inte ha det.

Detta gäller allt. 

Kryddor, såser, drycker, bröd och allt däremellan. 

Du blir nog förvånad hur mycket skit du kommer skippa bara genom den enkla grundregeln. För den gäller även färdiglagad mat. Kan inte du garantera att din lokala pizzabagare inte använder någon ingrediens med E, så slopar du hela pizzan. Nu snackar vi allt från minsta oregano till osten som strös över hela pizzan.

Jag vill inte äta mer E:n så enkelt är det.  

Steg fem: allt du stoppar i dig ska vara E-fritt.


Jag behöver inte vara militärisk, men det här är i alla fall mina fem steg, eller riktlinjer, mot att ge min kropp lite kärlek.

No poop helt enkelt. Eller i alla fall så lite som möjligt.

Kram kram.

 

 


 

 

Bra med Sallad?

Man känner sig alltid lite nyttigare när man äter en sallad till lunch. Och varför skulle man inte? Det är inte mycket kalorier i en sallad utan dressing.

När jag inte hinner fixa lunch brukar jag köpa en sallad på Statoil. Den nedan på bilden som är utvecklad tillsammans med svenska kocklandslaget.

Det kommer jag dock inte göra igen. Någonsin!

Sist jag åt den började jag känna något eftersmak. I brist på bättre ord smakade den kemiskt. Jag har känt smaken förr och förstod vad det var.

Dumma mig! Jag hade inte kollat innehållsförteckningen på salladen i tron om att det inte kan finnas så mycket konstigheter i den.

Den här lilla salladen innehåller ÅTTA stycken olika E-tillsatser.

Jag vet att inte alla E är dåliga eller farliga, men åtta är för mycket för en sallad på sisådär 3 dl mat.

Det är inte okej. Visst vill dom få salladen att hålla, men var går gränsen mellan att hålla och att knappt vara mat längre.

Jag känner mig extremt lurad och faktiskt lite äcklad. Det här är inte bra mat enligt mig. Det här är ren och skär skit som ingen människokropp borde sätta i sig.

Pinsamt för både Statoil och kocklandslaget i mitt tycke.

Nu för tiden gör jag min egna lunchsallad. Det tar fem minuter och jag vet exakt vad som är i den. Idag blev det en men fetaost, spenat, ruccola, tomat, paprika, solrosfrön, oregano, olivolja och äppelcidervinäger.

Mycket godare, "matigare" och betydligt fräschare.

Hell Yeah

Man får vara stolt över sig själv ibland och idag är det en sådan dag för mig. Jag sprang min första mil (på många år) och det gick hyfsat lätt om man får vara så oförskämd och säga det.

Runkeeper var snälla och skickade mig en fortkörningsböter för att jag sprang snabbare än medelmänniskan. Det i sig var lite skoj eftersom jag tyckte mig lunka på i ett ganska behagligt och lugnt tempo.

När jag var färdig kände jag att jag kunde ha sprungit en mil till. Allt detta tackar jag min nyvunna tankegång om vad jag kan och inte kan. För mig sitter minst 70% av min förmåga där uppe i skallen, inte i benen eller i lungkapaciteten.

Men jag ska inte ta ifrån min kropp dennes ära. Den har jobbat på bra, slitit där bland snö, slask, hårda vindar, halka och väta. Tack min underbara kropp för att du inte ger mig för mycket träningsvärk och för att du lyckas hålla borta alla förkylningsbaciller. Framförallt nu när jag är bland så mycket folk hela dagarna.

Idag när jag sprang funderade jag mycket just angående kvinnokroppar. Hur mycket stryk dom kan ta och hur snabbt dom kan hela sig själva. Det är nästan lite lustigt att många kvinnor inte förstår vilken maskin dom sitter på.  Kvinnor kan springa lika långt som män och troligtvis återhämta sig bättre. Det är få sporter där kvinnorna mäter sig med männen, löpning är en.

Börja spring!

Klicka på bilden och läs. Mycket charmigt.

Det är alltid en utmaning att träna och stretcha med Fievel för han vill vara med. Väldigt mycket med. Gärna sitta på mig medan jag tränar eller stretchar. Idag la han sig till rätta på min rygg och började titta på TV. Knasigaste katten.

När man sprungit så får man äta gott (eller det ska man göra jämt). Finaste ryggbiffen blev det idag.

Är man vegan eller vegetarian ska man dessutom vara extra noga med att få i sig protein och vitaminer just nu. Mörkret gör ju tyvärr att vi inte får i oss nog med vitaminer och det kan få ödestiga konsekvenser. Ät ofta, ät bra och ät ät ät.
Varje dag hör jag skräckhistorier från yngre tjejer. Det är därför jag är så tjatig med detta. Folk har så jädra lite koll på hur mat fungerar och vilken mat som är bra eller motsatsen.

Fucka inte upp din kropp för att du vill bli smal nu.

All Them Foodz

Jag har varit på matlagningskurs/födelsedagskalas i helgen. Något jag varmt kan rekommendera. Tillsammans lagar man mat, äter gott (förhoppningsvis), dricker gott och skrattar. Allt övervakas av kockar som instruerar så gott dom kan.

Alla bilder är tagna med den sketna kameran i min iPhone, så tyvärr är det inga höjdarbilder. Dags att damma av Canon igen, för bilderna i den här bloggen är just nu under all kritik.

Nikel gör pommes Berny, som för övrigt är helt otroligt gott.

Fina Susanne steker oxfilé.

Dukning.

Alla samlade innan vi slagit oss till bords.

Förrätt.

Varmrätt.

Efterrätt.

Födelsedagsbarnet Lars. Maria skymtas till vänster.

Sockersöta Therese.