The Lady!

Jag kanske inte är världens största Lady Gaga fan, men visst sjutton kan jag se vilken extrem entertainer hon är.
Hennes kreativa outfits och sköna stil är jag ett stort fan av, dessutom verkar hon ha en personlighet man gärna skulle vilja ha, smart, klipsk och rolig.

Fast att jag inte gillar den musik som spelas av hennes på radion, betyder inte att jag gillar annan musik av henne. Det finns två akustiska låtar av henne på Youtube som jag verkligen har fastnat för.
Här kommer hennes otroligt vackra och karakteristiska röst fram och dessutom får hon visa sina skills på pianot.


Här på något Holländskt TV-program visar hon en jädrans bra version av låten "Pokerface".



Med nästan 9 miljoner views antar jag att många redan har sett detta klipp. En akustisk version av "Paparazzi", live på någon radiostation, helt outstanding!

Red lipstick!

Att den röda färgen symboliserar passion, kärlek, åtrå och hetta (samt kommunism och "Stopp") är väll något som dom flesta vet.

Rött läppstift är egentligen inget undantag. Röda läppar signalerar "jag vill ha dig" av den enkla anledningen att när en kvinna blir attraherad av en man sväller hennes läppar en gnutta och blir en aning mer röda. Kvinnor har också en tendens att puta mer på läpparna när dom har blicken av den man dom vill ha på sig.
Visst kan det vara så att denna lilla ritual kommer från den tiden när vi var apor och andra delar på vår kropp blev röda när vi var redo för lite vuxen lambada.

Att man har lagt färg på sina läppar i tider långt innan jag fanns på planeten vet man, så detta är ingen nyhet som startade på 1900-talet. I länder som Grekland, Egypten, Japan och givetvis Romarna, för att nämna några, använde sig av olika metoder för att färga sina läppar långt tillbaka i tiden. Man har hittat rött läppsmink i gravar som daterats cirka 5000 år tillbaka i tiden.

Sedan kanske man inte alltid använde sig av helt ofarliga medel för att få sina vackra röda läppar, men oftast rörde det sig om växter, bär eller rödvinsrester.

Sen blev Europa lite mer stela och började tycka att teatersmink var okej, men utanför teatern där får man inte ha smink, och absolut inte sminka sig bland folk. Sen kunde man låta en och annan teaterskådis passera genom den moralsilen, man kan ju trots allt glömma tvätta bort sitt smink efter en föreställning.

Var du en anständig kvinna målade du helt enkelt inte dina läppar, dock var bita, nypa eller borsta dem för att på så sätt åstadkomma den röda färgen, helt okej.

Om vi tar ett riktigt raskt steg framåt och till den underbara tiden när moviestars, verkligen var moviestars. Jag pratar om den ljuva tiden från 1950-talet. För om vi tänker på Marilyn Monroe så tänker nog dom flesta på röda, fylliga och välmålade läppar.
En av dom vackraste kvinnorna som promenerat på denna jord och fortfarande än idag influerar så många människor och inte minst modet. Varje år ser man minst en Marilyn Monroe inspirerad outfit på någon Hollywood stjärna, det vackra lagda lockarna och dom röda läpparna.

Nu har det kommit en ordentlig edge på det hela, när röda läppar får bli en accessoar till en annars kanske strikt ensemble. Och visst är det snyggt och ger en härlig blickfång. Jag älskar det. More red lips to the people!

Jag har alltid gillat att blanda maskulint med feminint när jag klär mig. Vad symboliserar det feminina tror ni?

Grått, brunt och svart. Yaaawn! Ops nått händer vid läpparna. I like!


En vacker skimrande klänning med rustningliknande huvudbonad. Röda och vackra läppar.




Famous people like red lips too.

Allt handlar om hur du bär det röda och framförallt med vad. För precis som förr i tiden har rött läppstift kvar lite av sitt tråkiga rykte. Håll resten enkelt, men läpparna syndigt röda så har du en vinnare.

A good day!

Idag har det varit en riktigt rolig dag, framförallt aktiv dag.

Först började jag med att burra ordentligt i sängen, småkollandes något menlöst TV-program. Sedan tog jag en långpromenad ner till Strömpilen och handlade.

Precis när jag kommer hem och ska laga maten jag köpt, ringer min söta kusin och bjuder mig på middag hos min andra kusin. Så hopp in i duschen (den behövdes verkligen) och sedan iväg med bussen.

Jag blev bjuden på en riktigt god hemmagjord pizza och massor av trevliga samtal. Dom är så goa mina underbara kusiner.

Snart ska jag bädda ner mig och kolla på en film jag väntat SÅÅÅÅ länge på, "Black Swan". Jipppppppie!




Burra sig ner sig i sängen, mys!



Första dagen på länge jag verkligen orkade se normal ut, det måste firas med foton. Med normal menar jag icke i uniform eller pyjamas och jag hade faktiskt kammat håret!


Dessutom hade jag normala kläder på, vilket inte händer så ofta.

Tyvärr ser man inte så mycket på bilden, men mina kusiner sa att min outfit var fin i alla fall. =)


Kusinens extremt snälla och keliga kissemiss. Den var så himla go! Han köpte denna lilla godbit från ett katthem för föräldralösa katter. Fler borde rädda dom små liven.


Mina fina kusiner.

Nu blir det film. Ohhh vad jag längtar!

Tribute to women!

Jag är helt slut! Suttit och titta på "Extreme home makeover" och vare sig man vill eller inte så börjar tårarna forsa. Jag tror jag grät fyra gånger, vilket jag också gjorde här om dagen till den svenska varianten, jag tror den heter "Sofias Änglar" eller något sådant.
Jag är en softis!

Nu till det som jag verkligen ville skriva om, nämligen två kvinnor som jag känner inspirerar mig denna veckan. Den ena heter kort och gott Pink och den andra Portia de Rossi (numera DeGeneres efter en lång process för att få byta namn).

Pink vill jag skriva om eftersom hon är den koolaste kvinnan som finns där borta i Hollywood. Hon är charmig, smart, kool som sjutton och slänger en och annan tagg åt samhället som sådant. Dessutom är hon väldigt rolig och driver ofta med sig själv i sina musikvideor. Hon är en sådan kvinna det finns väldigt få av där borta (i alla fall i rampljuset). Eller vad sägs om denna genialiska raden i låten "Stupid Girls":

"What happened to the dreams of a girl president
She's dancing in the video next to 50 Cent"

Jag hamnade mitt i en musikvideo-kavalkad med just Pink när jag vakna denna morgon och insåg att hon inte bara har riktigt snygga videor, utan hon har dessutom en stor portion humor och är så olik alla andra jädra nötter där borta. Hon kanske är rebellisk, men hon gör det på ett snyggt och smart sätt, med humor, hon tar sig själv på lite mindre allvar helt enkelt.

Jämför man henne med andra som försöker vara speciella och lite "off off and away from the typical girlsinger blondie, fuck that Im kool"- tjejer, så är hon absolut den som gör det snyggast och smartast. Jämför man henne med Avril Lavin eller Taylor Momsen, som också ska vara lite rebelliska, så tar dom sig själva på så jädra stort allvar att det i mitt tycke bara blir pinsamt.

Det blir lite så att dom måste hålla upp fasaden och vara sammanbitna och "fuck that"-aktiga i allt dom gör. Kanske dags att dra ur pinnen ur röven.

Pink är den koolaste bruden i Hollywood säger jag, dessutom gillar jag hennes röst extremt mycket, låtarna är en helt annan sak, texterna är smarta, men melodin kanske för mycket popsnöre för min smak.

You go Pink!

Nästa person som förtjänar en tribute är som jag skrev tidigare Portia. Hon har tidigare varit väldigt sjuk i anorexi, fått smyga med det faktum att hon är gay och slagits mot sina inre demoner. Idag är hon frisk och väldigt lyckligt gift med Ellen som nog dom flesta vet.

Jag råkade se en intervju med henne på Oprah (tantvarning!) och den kvinnan har extremt många visa ord att bjuda på. Vissa av sakerna hon sa kändes som att dom var riktade rakt till mig, om ni förstår.
Jag har inte haft anorexi, men jag har alltid alltid alltid tänkt på min vikt och sett den som en vågskala för hur lycklig/inte lycklig jag är/får vara.

När jag väl blir smal...
Om jag bara kommer i form....
När jag kan ha dom kläderna...
Om jag såg ut som henne...

Sånt har jag brottats med från 14 år och framåt, vilket jag tror att jag absolut inte är ensam om.

Portia pratade exakt om det, hur man låter en sådan sjuk sak som mat styra ens liv och lycka. Så jädra menlöst och så många år man tappat på grund av det.

Hon har kommit ut med en bok som hon har skrivit och den ska jag absolut läsa.

Jag tror den kan vara nyttig för alla som tänker som mig, eller har liknande tankar. Mitt liv har alltid varit på "hold", men det blir bättre sen när jag blir smal. Fuck That säger jag bara!


Portia du är en stark och riktigt kool kvinna och dessutom är du helt outstanding i serierna "All About Ted" och "Arrested Development".

(Sorry för stavfel och slarvigt skrivna meningar, men är lite stressad).

Morning Glory!

Igår hade jag precis fått min varma kopp te med honung, suttit mig bekvämt vid datorn och bara andades ut och försökte tina upp, när telefonen ringde.

Dom hade kaos på jobbet och jag fick fem mins på mig att slänga mig i en taxi. Det var väldigt mycket strul och jag var lite off, men försökte göra så gott jag kunde. Vid 23.00 var jag hemma igen, helt slut.
Jag fick dock taxi fram och tillbaka, samt en god hamburgetallrik, och det var ju helt frivilligt. Mina vänner som jag skulle spela med blev nog inte så glada, men ibland är det ju oförutsägbara saker som händer tyvärr.

Idag är jag helt mör i kroppen, vilket troligtvis beror på promenaderna igår. Är jag så otränad att jag får träningsvärk av att gå? Då var det verkligen på tiden att jag började!

Idag börjar jag jobba 12:30 så jag har en mysig sovmorgon. Sen är jag ledig hela helgen, så jag ska inte klaga.

Jag fick massa söta kattbilder skickade till mig igår, på lilla Bono. Han är så godissöt.

Haha, här blundar han för blixten och jag tyckte det var lite skojigt att han blev totalt misslyckad på bild. Annars är han ju så fotogenisk. Men kika in hans otroligt vackra päls!

Jag är helt kär i hans lilla nos...

...dock såg han väldigt sur ut på denna bilden. Men vem skulle inte vara det när man får en kamera tryckt i ansiktet när man ligger och sover (med blixt dessutom). "Hey, sleeping over here, off you go!"

Soooo cold!

Yay första dagen med att gå till och från jobbet...och jag tacka till och med nej till skjuts hem, dutti!

Låt mig säga som så, ditvägen gick bra, men hem var det isande kyla. Det tog ungefär 80 mins ToR, så jag får räkna med (nu på vintern) 40 minuter per sträcka. Så när jag börjar 5:45, måste jag alltså gå hemifrån vid 5!!! Holy smokes. Men när jag är envis, är jag väldigt envis. Ger jag mig fanken på något brukar jag inte ge mig i första taget.




Idag invigde jag min vintageväska jag köpte i Göteborg för hundra år sedan, den passade perfekt att ha till min långa Anna Holtblad kappa. Under hade jag en riktigt tjock sticka kofta också från AH. Frös inte om fötterna en endaste gång, Doc'sen är så himla bra, toksköna att promenera i också.


Brrrr! Snoret frös i näsan, förlåt för lite för mycket info, men så var det. Ögonfransarna frös ihop och mitt hår var alldeles vitt.
Vill ni veta en helt sjuk sak, när jag var liten hade jag tokraka tänder, vilket störde mig som tusan, så jag började trycka tänderna i underkäken mellan min framtänder för att dom skulle bli snedda och jag skulle få tandställning. Tror ni jag ångrar mig idag? Mini Glittra var en riktigt sjuk individ. Man ser också att ena framtanden är lite bakom den andra, helt mini Glittras förtjänst!

Now coffee, stuff later!

Jag vakna innan klockan ringde idag! Inte så där jobbigt mycket, ni vet när man ligger och vrider på sig och vet att man måste somna om, utan bara tio minuter, precis så man slipper det hemska larmet.

Tog mig en kaneldoftande kaffe och en polarkaka med smör och nu är jag här. Idag börjar min lilla personliga satsning. Idag blir första dagen jag går till och från jobbet, givetvis när temperaturen ligger under -20, jag väljer mina dagar. Men nu har jag bestämt en dag och då får det bli så helt enkelt, även om jag kommer frysa rumpan av mig. Men jag ser det som gratis träning och en chans att komma i form, något jag verkligen behöver. Jag ska rapportera hur det går varje vecka. Dessutom måste jag börja äta lite bättre, mer grönt och mer näring.

Idag ska jag på utbildning, det ska bli intressant, och första dagen i civila normal kläder på väldigt länge. Frågan är ju vad man har på sig när det är så här himla kallt. Inte direkt så man struttar dit i kjol och ullstrumpor.

Jag råkade hamna på shopbop igår, hittade två riktigt snygga plagg, men dom är så dyra så det hade inte spelat någon roll om jag hade pengar kvar denna månad, jag hade i alla fall inte haft råd.

Den här lilla jackan/kavajen är så fin så mina ögon inte kan sluta stirra. Den kommer från "DSQUARED2" och kostar över 12kkr! Ni ska se detaljerna, mumma!


Tycker dom här byxorna är helt amazing. Dom kommer från märket "Thakoon" och kostar över 8kkr! Så jädra heta!

Båda plaggen är riktigt snygga och skulle nog hålla år efter år, men herregud så dyra! I alla fall alldeles för dyra för mig. Dessutom har dom matchat byxorna med ett par, i mitt tycke, extremt fula skor, ouch!

Jag kikade också in Rachel Zoe's egna nya klädlinje. Kanske inte min stil, men vissa av plaggen är väldigt fina. Jag hade nog förvänta mig något annat tror jag.

Väldigt RZ dock!

Igår innan jag somna kikade jag in två serier på TV också. Jo, det händer sällan, men ibland, kollar jag TV. Den ena hette det "The Unbreakable" och den andra "Den hemlige miljonären", jag kan rekommendera båda. Riktigt underhållande och bra.
Jag gillade verkligen miljonären som var med igår, en härlig konstgubbe, som verkligen gav allt under den tiden han agerade hjälparbetar och icke-miljonär. Bengt Sundström hette miljonären och han hade ett så otroligt intressant hem, proppfullt med konst.
Han verkade väldigt genuint godhjärtad och som att upplevelsen verkligen gav honom en annan syn på livet. Det här är verkligen ett nyttigt program att titta på, oavsett ålder eller inkomst.
Jag ska verkligen försöka följa denna TV-serie. Mycket bra initiativ av Kanal 5.

"The Unbreakable" är en serie om några galna personer som blir utsatta för riktigt tunga utmaningar. Den går på kanal 9 och utspelar sig runt om i världen. Igår fick dom uppleva Sahara öknen på ett väldigt annorlunda sätt. En fransk officer från främlingslegionen drillade dem och pressade dem till deras absoluta gränser. Det var inte bara fysiska utmaningar det handlade om, utan också "Esprit de corpse".

Visste ni förresten att om man dör under sin rekryteringsperiod i främlingslegionen, begravs man i en omärkt grav och familjen underrättas inte.

Till sist måste jag bara säga hur himla bra "Friends"-reklamerna är! Ni vet dom som kämpar emot mobbing och utanförskap. Hur lyckas dom varje gång göra en reklamfilm som går rakt in i hjärtat? Tack vare dom upptäckte jag för många år sedan gruppen "The Perishers", som är något av det bästa som skapats i Umeå! Det finns inte många av deras låtar som gått obemärkt förbi mig.

Denna känner ni säkert igen! Gillar ni denna ska ni absolut lyssna på låten "Pills".