Jag hoppar av och på tåget vecka ut och vecka in. Ni vet vikt- och träningståget. Jag bantar aldrig, men det här med träning har varit en grej med mig enda sedan jag slutade att jobba med träning.
Då hade jag en sådan extrem avsmak. Inte för träningen, men allt runt omkring. Jag höll i två pass per dag och hela min värld var bara träning. Allt var så extremt och så fokuserat.
När jag inte höll i pass, spenderade jag helgerna med utbildningar. Som instruktör måste du hela tiden uppdatera dig, det tar en jädra tid helt enkelt.
När jag väl slutade efter 3 år som betald tränare var jag så less på allt. Innan jag blev instruktör var träning skoj och något jag gjorde mer än gärna. Som blommande 20ish åring siktade jag faktiskt så långt som på att delta i någon fitness-tävling. Nu hade det övergått till jobb och jag njöt inte längre.
Det blev en sporadisk av- och påhoppning av tåget efter detta. Det ångrar jag verkligen idag. Eftersom jag var i extremt bra form fram tills jag fyllde 27 år ungefär.
Nu i efterhand har det mest blivit ett infall då och då, inget beständigt. Det har ni säkert sett här på bloggen också.
Det största felet jag gör (och många med mig) är att man går ut för hårt och kör på för intensivt för att sedan ledsna inom någon eller några månader. Man vill se resultat direkt, gärna dagen efter första springpasset.
Dessutom komplicerar man allt. Kosten och träningen är egentligen ganska enkelt, men man gör det extremt svårt för sig.
Man kör någon konstig kosthållning som inte är hållbar i längden. LCHF är säkert skitbra för många, men siktar du på en helomvändning är det enligt mig inte hållbart.
Helt plötsligt är rågbrödet vår största fiende, medan fet grädde är helt okej? I vilken värld då? Bröd gör dig INTE fet. Att äta mer än du gör av med gör dig fet. LOGIK!
Allt handlar om att göra av med mer än du sätter i dig. Jag ska äta ungefär 1520 kcal per dag för viktnedgång. Då gäller det att besluta sig för vilket värde dom här 1520 kcal ska ha. Vill jag trycka i mig godis i form av dem, eller redig och energigivande mat?
Hur många kalorier du ska äta kan du enkelt kika på
HÄR
Det handlar om att "cut the crap" och "face the facts" som någon knasig amerikansk tränare skulle ha sagt.
Träning är inte skoj, men det är nödvändigt om du vill se vältränad ut. Samma sak gäller kosten. Att äta bra mat är inte alltid skoj, men vill du se bra ut så måste du äta bra mat.
Det är det enda man behöver tänka på egentligen. Inte komplicera till det med massa annat crap.
Min mentor just nu har två väldigt bra saker att säga.
"Ät den tråkiga maten, men få en jävligt rolig kropp" och "Gör träningen enkel, komplicera inte till det".
Enkelt. Man ska tänka enkelt. Det är där många går bet och får en sjuklig relation till mat. Mat får en alldeles för stor plats i ens medvetande. Man låter maten ta över ens tankegång. Och som alla vet, det vi människor inte kan få, vill vi ha. Vi sätter upp den där chokladkakan på en piedestal. Låt den helt enkelt inte få plats i finrummet.
Avdramatisera maten. Tänkt långsiktigt (det finns inga snabba vägar) och träna oavsett om du vill eller inte. Gör det bara, tänk inte ens på det. Börja aldrig vela. Du vet, liksom jag, att det du känner att du vill just nu, inte är det du ville egentligen. För skippar du träningen eller trycker en pizza, kommer du gräma dig och må kasst. Det är en sådan illusion och tillfällig njutning, som sedan övergår till ångest och självförakt. Vi vill inte fastna i en sådan cirkel.
Gör du däremot tvärtemot kommer du känna en helt annan känsla. Du kommer känna dig duktig och du kommer att undra varför du ens tänkte tanken på att äta pizzan/inte springa. Du mår ju så jävla bra så här i efterhand.
Dagen efter, likt en guldfisk, känner vi samma sak. Vi vill skippa träningen och mysa i soffan återigen. Gör det bara inte. Du vet hur du kommer att känna, även om din hjärna leker lekar med dig.
Det viktigaste av allt är ju att detta inte bara gäller sådana som mig. Du kan vara väldigt smal, men otränad och i dålig kondition. Du kan ha smal-fetma. Hög kolesterol och leva på skräpmat, men du går inte upp i vikt, så därför behöver du inte träna?
Min filosofi handlar om att bli vältränad, inte smal. Så att vara smal innebär inte att din kropp är i bästa kondition. Att äta för lite är inte alls bra och du kommer inte se vältränad ut hur mycket du än jobbar på det. En sund kropp kräver en sund kost. Självsvält är inte sunt någonstans. Dessutom vill du att din kropp ska må bra och få massor av energi. Att inte äta ordentligt gör exakt motsatsen.
Mitt största problem är mitt gnäll. Jag gnäller på min kropp, hur mina kläder sitter och mitt utseende, men jag gör inget åt det. Istället står jag och bölar framför spegeln och tycker synd om mig själv. Eller snarare hatar var jag befinner mig kroppsmässigt/utseendemässigt.
Jag tycker synd om mig själv för vadå? Det är inte direkt som att jag slitit röven av mig eller ens försökt. Vill man inte stå där och gnälla och hata, så måste man få röven upp ur datorstolen och göra något åt det. Men framförallt. Tänk långsiktigt.
Hetsbanta inte som många tjejer gör. Skippa maten för att man ska festa är en annan klassiker. För dricker man får man i sig så många kalorier, så då väljer dom att skippa maten för att jämna ut intaget. Men vänta nu. Du vill vara smal, men sen att du förstör din kropp och den kommer att må pyton, det gör ingenting?
Allt ska handla om att må bra och trivas. Det är ingen snabb lösning eller ett straff du ska utsätta din kropp för. Vi ska ta hand om oss själva och få oss själva att bli så starka och fina vi kan. Vi ska må bra, med oss själva. Vårt lilla hus kroppen ska vara fint och du ska trivas att bo där. För du är fast där inne, vare sig du vill eller inte.
Börja värdera det du sätter i dig och ta hand om din kropp så att den på lång sikt mår bra. Börja med att ge dig själv ett helt år för förändring. Ett år till att få in nya rutiner och ändra dina kosthållning.
Min nyfunna mentor säger det återigen bäst.
1. När du inte känner för att träna, gör det ändå. Du kommer tacka dig själv efteråt.
2. När du känner för att äta pizza, ät kycklingfilé istället. Du överlever och du kommer att må så bra av ditt val dagen efter.
3. Gör punkt 1-2 vecka efter vecka. Att vara konsekvent är nyckeln till att lyckas.
Lite arbete och få uppoffringar ger små resultat...och vice versa.
Mina matvanor ska vara enkla.
* Inga halvfabrikat
* Ingen snabbmat
* 40/40/20 (protein, kolhydrater, fett)
* Bra näringskällor. Jag vill ha energi och bensin till min kropp. Värdera var mina kalorier kommer ifrån.
*Nötter blir mina snacks
*Enkel och obearbetad mat
Rent generellt går jag mer emot det enkla och rena. Både i min hudvård och min kroppsvård. Inga konstigheter i kroppen eller utanpå. I den mån det går.
Okej, ni kanske undrar vem mina självtagna mentor är? Denna kvinna är 44 år bor i USA och borde vara en inspiration för alla.
Hon är inget proffs på träning eller kost, utan har bara kommit till insikt och låtit tiden lära henne. Hennes jobbtitel är fastighetsmäklare och man skulle nog kunna tro att hon är vilken vanlig amerikanska som helst.
Men icke då. Ena bilden togs för 1 månad sedan och den andra för bara 8 dagar sedan. Hur många 44-åringar (eller ens 18-åringar) känner du som ser ut så här? Precis som många andra hatade hon sina cellulliter och valkar. Skillnaden är att hon gjorde något åt saken.
Jag kan bekräfta att hon är minst lika vacker i ansiktet. Och vi snackar inte om något plastikmonster här. Hennes (faktiskt enkla) livsstil har helt enkelt fått henne så här vacker och toksnygg.
Kanske kan Couch-to-5k bli en bra start för dig också?
